Usch och fy vad mycket vitt det kommer från skyn och det stannar kvar på marken med och matte lurar med mig ut i det! Fy matte! Fast hon säger det är mitt tjat som gör att hon tvingar ut mig... Jag tjatar? Nåja, jag har ju en förhoppning var gång matte ska ut att det vita har försvunnit. Igår så skulle jag rädda mina stackars tassar en stund mitt i språnget och la mig ner på sidan men det var JÄTTEDUMT för hela jag blev kall då!! Matte bara skrattade åt mig och sen sprang vi hem igen. I helgen ska vi visst till Göteborg där jag ska ta ett litet stort viktigt cert! Ska bli spännande och efter att Sessan berättat för mig om förra helgens biltur hon var ute på så hoppas jag att inga broar behöver korsas för hon sa att det inte var skoj att åka Öresund runt för att komma till utställningen men hon är ganska nöjd över resan iaf eftersom hon fortfarande är supermallig för sitt BIS ;) Men den förtjänar hon, vår söta men ack så jobbiga lillfia.